• Fika & glass,  Kullahalvön,  Vandring

    Bland får och räkmackor – vi gör Kullabygdens lyxigaste vandring

    Jag har banne mig satt ihop vad som måste vara Kullabygdens lyxigaste vandring! Den går genom vacker natur och pittoreska små byar, samtidigt som man passerar flera av Kullabygdens pärlor längs vägen! Jag tog med min bror, som aldrig vandrat i Kullabygden förut och som precis som jag är rätt bekväm och uppskattar lite lyx på hemestern.

    1. Svanshalls stenbrott

    Vi startade i lilla Svanshall, en av kustens pittoreska fiskebyar. Vi virrade runt lite innan vi hittade till leden (gå ned mot vattnet så kommer du på den) och sedan gick vi västerut.
    Ganska snart kom vi till Svanshalls stenbrott. Det är idag en vacker vattenfylld damm med vass och näckrosor, som fram till 60-talet var ett aktivt stenbrott.

    Svanshalls stenbrott längs Kullabgydens lyxigaste vandring


    (Tips! Vill du kombinera vandringen med att paddla havskajak eller SUP har Kullakajak uthyrning nere i hamnen).

    2. Flickorna Lundgrens café

    Vi fortsatte med ekskog och hästhagar på ena sidan, och havet på det andra. Vacker ljunghed sträckte sig ned mot havet. Efter cirka 45 minuter skymtade vi Flickorna Lundgrens anrika café. Här satte vi oss i skuggan och drack kaffe ur kopparkanna och allehanda kakor och bullar. Det här caféet är ett av Sveriges mest kända och den gamle kungen som var stammis sägs ha älskat deras vaniljhjärtan. Så bra service, och alltid ett fint bord ledigt, i riktigt klassisk svensk miljö. Och så fina kakor såklart. En bonus om man åker hit med barn, är det finns en gräsmatta att springa på och getter att titta på, inom synhåll från caféborden. Man får vara beredd på att det kostar lite – det här är ju faktiskt Kullabygdens lyxigaste vandring.

    Vackra ormbunkar längs Kullabygdens vackraste vandring
    Vy mot arild på Kullabygdens lyxigaste vandring

    3. Genom fårhagar mot Rusthållaregårdens takterass

    I ivern från den ljuvliga kaffedoften tappade vi såklart bort leden och hade lite svårt att hitta tillbaka. Det visade sig igen att det bara är att styra kosan längs första bästa lilla gata ned mot vattenlinjen. Vi vandrade vidare i värmen. Jag blir överlycklig när jag möter ett gäng får, som dåsar under en ek i värmen. Ah, fårbondedrömmen!

    Snart blir badgästerna blir allt fler längs havskanten och vi närmar oss Arild. Vid 14-tiden landar vi på Rusthållaregårdens takterass och äter lunch. Mer glamourkänsla än den här fina lunch-lounge-takbaren bjuder på går inte att hitta i Kullabygden, ja bortsett från på Grand Hotels havsterass i Mölle då. Loungemöbler i bambu varvat med traditionella vita trädgårdsmöbler under canvasparasoll, med ljuvlig utsikt mot havet nedanför. Vi beställer varsin räkmacka på danskt rågbröd, med KRAV-ägg från trakten. Kan man ha det bättre?

    4. Tussans badplats och Arilds källa

    Innan vi far hemåt – vi är bussburna och vi har en timme till nästa buss – går vi en runda genom lilla Arild. Tussans badplats är en badplats gjuten i betong i havet och min egen favorit i bygden. Tyvärr är jag inte ensam om att gilla den och det är fullt av folk denna lördageftermiddag (bilden är från ett tidigare tillfälle i sommar). så vi hoppar över doppet och försöker lokalisera S:t Arilds källa.

    Tussans badplats är fantastiskt vacker och ett bra stopp när man gör Kullabygdens lyxigaste vandring.

    Enligt legenden var Arild en pojke från byn som skickades ut till havs av sin elake styvfar. Den döde pojken flöt iland, och där hans kropp hittades uppstod en källa. Arild blev senare helgonförklarad – det är inte varje by som har ett eget helgon!

    Kapten Nilssons badhus längs vandringen i Kullabygden

    Vi lyckades inte lista ut vilken urgröpning i berget som var källan (som vanligt önskar jag mig lite bättre skyltning). Istället hamnade vi vid Kapten Nilssons lilla badhus som låg uppfluget på klipporna. En liten badhytt från slutet av förrförra seklet, när badhytter var vanliga vid kustlinjen här.


    Svårighetsgrad
    Mestadels vandring på stig. Inga svåra passager, men det är en hel del rötter och stenar i stigen. Vi gick bort oss ett par gånger, men leden följer ju kustlinjen så det är rätt lätt att hitta rätt igen. Vi gick i vanliga gympaskor, men vandringsskor är nog att föredra utanför sommarsäsongen.

    Hur lång tid tar det?
    Kullabygdens lyxigaste vandring går längs Skåneleden Etapp 2 som är klassad som medelsvår. Vi startade i Svanshall strax efter klockan 11 och var i Skäret klockan 12. Vi pausade en timme, och gick sedan vidare och var, med lite medvetna omvägar, i Arild vid 14-tiden. Sträckan är inte så lång, cirka 7,5 kilometer, men min telefon visade på 13 kilometer dörr till dörr (och att vi gått 31 trappor!). Jag var rädd att det skulle kännas för kort, men väl hemma igen är vi faktiskt heeelt slut i benen. Vill man gå längre kan man alltid börja i Jonstorp istället.

    Komma hit
    Vi tog bussen från Höganäs (går även från Helsingborg) till Svanshall. Det går kollektivtrafik hela vägen, om än inte så ofta. Sträckan Arild – Svanshall måste man förbeställa. Det är inget krångligt, man söker resan som vanligt i appen och så står det att man behöver boka den delen av resan och vilket nummer man ska ringa. Det kostar inget extra, enda kruxet är att man alltså måste boka i förväg (minst två timmar innan, längre om man är en större grupp). En liten Skånetrafiken-målad buss plockade upp oss helt enligt tidtabell.

    Andra bucket-list vandringar i nordvästra Skåne
    Vandra på Kullaberg från Mölle till Arild eller Vandring vid Glumslövs backar

    Hållbarhetskommentar

    VAndring och åka kollektivt gör en sån här utflykt riktigt hållbar. Gött att stötta lokala företagare som Flickorna Lundgren också.

  • Att göra,  Kullahalvön,  Vandring

    Vandra på Kullaberg: från Mölle till Arild

    Att vandra på Kullaberg är en dröm för många. Om någon sagt till mig för fem år sedan att år 2020 kommer du att äga ett par rejäla vandringskängor och kunna rita mytomspunna Kullabergs stigsystem på frihand, hade jag skrattat så jag trillat av kontorsstolen. Men jag tycker det är otroligt befriande, att livet och en själv, kan ändras så och ta oväntade vändningar. Under förra året vandrade jag regelbundet över Kullaberg, och upptäckte vilken skön återhämtning det är och hur jag kopplar av och tankarna får flyga fritt bland måsar och pilgrimsfalkar där uppe. 

    Islandshäst på vandringen över Kullaberg

    Min mamma är tvärt emot mig en van vandrare. Hon har pilgrimsvandrat till Santiago di Compostella (dessutom från två håll om jag förstått det rätt), jobbar som kulturguide i Lund (och införde då kultur-jogging såklart), och är känd bland mina barndomsvänner att hon alltid cyklade förbi dem i uppförsbacken på väg hem från stan. Därför blev jag faktiskt lite nervös när hon föreslog att vi skulle vandra på Kullaberg, alltså hela Kullaberg, 16 kilometer från Mölle till Arild. Men ändå pepp, det är så fint med alla djur som betar där uppe, utsikten över havet och djungelkänslan inne bland träden.

    Vi startade vid 9 på morgonen, nere vid hamnen. Det är lätt att hitta Skåneleden: sväng höger och följ vattnet. De pittoreska gatorna kantas av vitmålade hus med punchverandor, vart och ett en liten sommardröm vid bergets fot. Nu kanske någon norrifrån protesterar mot benämningen berg, men för en skåning är det här ett berg. Det går till och med under namnet Berget bland lokalborna. Egentligen är det en horst. Men det är helt omöjligt att uttala, framför allt för en skåning. Låter som om gröten fastnat i halsen. Så berget it is.

    Fina Villa Italienborg på Skåneleden norr om Mölle

    Bland de gräddvita sommarhusen sticker Villa Italienborg ut. Huset är byggnadsminnseförklarat och ser nästan overkligt ut med sin schackrutiga eternit-fasad i rosa och vitt. Vi passerar Solviks badplats och möter några hurtfriska Möllebor som tagit ett morgondopp. Stigen börjar slingra sig upp för berget, och snart ser vi ut över hela Mölle och ut över havet, ända bort till danska kusten. Efter ytterligare en bit kommer vi till Ransvik, som är badplatsen som gav Mölle stämpeln som “syndens näste”. Här badade nämligen män och kvinnor tillsammans under slutet av 1800-talet. Badplatsen finns kvar, och här finns också ett café, Ransviks Havsveranda, som satsar på mat som är producerad av de många odlarna i trakten. Denna dag har vi matsäck med oss, så vi traskar vidare.

    Kor på vandringen över Kullaberg

    Stigen är brant och vi når snabbt högre och högre. Vi öppnar en grind in mot fäladen och smiter försiktigt förbi några kor med sina pyttesmå lurviga kalvar som njuter av morgonsolen precis innanför staketet.

    Efter ungefär fem kilometer är vi framme vid fyren på bergets spets. Havet glittrar blått åt alla håll och mamma säger något om att “här är faktiskt lika fint som vägen mot Santiago de Compostela”. Vi slår oss ned på en bänk och fikar och tittar på segelbåtarna som cruisar runt där nere.

    Vacker vy över havet på vandringsleden över Kullaberg

    Vi vandrar vidare längs bergets norrsida. Vi skymtar stilla mossar mellan vass och björkar (en parentes kanske, men här växer den köttätande växten Sileshår. Så fascinerande att det finns köttätande växter här i Norden, trodde bara det fanns i Amazonas djungler). Vi går genom bokskogens sal, där ljuset strilar genom jätteträdens ljusgröna takkronor. Måsarnas skrin tränger sig in mellan löven och det svindlar lite lite när blicken glider ned för klippbranten.

    I bokskogens sal längs vandringen över Kullaberg

    Vi gör en avstickare in på den blå lokala vandringsleden som leder till Håkull, bergets allra högsta punkt (187,5 meter över havet om man vill veta exakt). Här har man 360 graders vy med Skälderviken på ena sidan, Öresund på den andra, och böljande rapsfält där emellan. Vi har vandrat i ungefär tre timmar och tänker att vi har den jobbigaste delen bakom oss, så här gör vi lunchpaus. 

    Utsikt från Håkull, Kullabergs högsta punkt

    Med ny energi i benen klättrar vi ned och går på Skåneleden igen. Leden är markerad, men flera gånger blir vi förvirrade över åt vilket håll vi ska. De orangea märkena vi följer verkar vara uppsatta av någon som gått i motsatt riktning.

    Vi passerar stigen som leder ned till Nimis. Vi har båda varit där tidigare. Naturen runtomkring har blivit så förstörd, och det brukar vara väldigt mycket folk där, ibland till och med kö, så vi bestämmer oss för att traskar på istället. Snart planar stigen ut och träd byts mot ladugårdar, betande hästar och längre bort skymtar pittoreska Arild.

    Enligt legenden om Sankt Arild, som byn fått sitt namn ifrån, var Arild en liten pojke som skickades ut till havs av sin onde styvfar. Pojken drunknade i vågorna, och där hans kropp flöt iland uppstod en källa med undergörande vatten. En sorglig berättelse, men visst är det häftigt att Arild har sitt eget lokala helgon?

    Hur jobbigt är det?
    Vandringen längs Skåneleden är på totalt 16 kilometer, och är märkt “utmanande”. Det är onekligen backigt och vid vissa partier, om än korta, får man ta stöd i klippblocken. De lite tuffare sträckorna är dock ganska korta, och att vandra på Kullaberg innebär en väldigt varierad tur, vilket gör att det inte känns särskilt jobbigt. Hela vandringen tog 5 timmar för oss. Skåneleden uppskattar vandringen till 6-7 timmar, men det går fortare om man har en super-mamma som drar uppenbarligen.

    Hitta rätt
    Jag tycker den här kartan är bäst och har fotograferat av den och har i telefonen. Superenkelt.

    Tänk på
    Kullaberg är naturreservat och här finns många känsliga och sällsynta arter. I havet utanför simmar tumlare, och längs klipporna häckar pilgrimsfalkar. Någonstans lär också tapetserarspindeln, Nordens enda fågelspindel krypa runt. Bara en sån sak. Hundar måste vara kopplade när man ska vandra på Kullaberg, och man får inte tälta eller elda annat än på anvisade platser.

    Komma dit
    Med bil: Direkt när man kommer in i Mölle, syns ett vitt kapell precis i skogsbrynet till höger. Här finns en stor parkering. Det går också att parkera nere i Mölle hamn, men en solig sommardag är det trång här.

    Kollektivtrafik: Buss 222 från Höganäs tar dig till Mölle på blott 20 minuter. Från Arild till Höganäs går buss 223, och tar också den 20 minuter. Det allra enklaste är att kolla avgångstider (och köpa biljett) direkt i Skånetrafikens app

    Vatten och service längs vägen
    Det går att fylla på vatten på ett par ställen längs vägen (15 april-15 oktober enligt de ansvariga för leden) vid Naturum, som ligger på Kullabergs spets granne med fyren. Nästa ställe är vid Josefinelust parkering, som ligger uppskattningsvis ett par kilometer efter Naturum på vägen mot Arild. Toaletter finns också här, och i Mölle och Arild.

    Packlista
    Jag har aldrig haft problem med mobilmottagning här, men för säkerhets skull har jag alltid en powerbank med mig om jag går själv. Bra skor, helst riktiga vandringsskor, gör det lättare att vandra på Kullaberg, även om det vid bra väder funkar med vanliga gympaskor också. Vattenflaska och proviant.

    Mat
    Mölle är en sommarort och därför är det bäst att kolla öppettider på matställen i förväg. I Mölle finns flera ställen med riktigt god mat, dessutom i väldigt fina miljöer, och där man inte behöver känna sig det minsta obekväm i vandrarkläder. Inne i Mölle finns till exempel fina Båthuset och Brandstationen. Mölle Krukmakeri (som har ett härligt orangeri man kan sitta i) har öppet året runt och nästan alltid (det är sant!) och är väldigt mysigt. Precis när man kommer in i reservatet ligger Ransviks Havsveranda (som jag inte ätit på själv ännu men som sägs vara fantastiskt), och i fyrtornet finns också servering under högsäsong (som jag inte heller provat). 

    Säkerhet
    Hur lätt och säkert det är att vandra på Kullaberg skiljer sig stort mellan säsongerna. Jag har gått delar av sträckan tidigare, då på hösten. Bokollon täcker marken, och det är lerigt och halt. Denna årstid tycker jag att man ska ha bra vandringsskor, ordentligt med mat och dryck och en extra tröja och mössa i ryggsäcken. Jag har dessutom laddat hem 112-appen. Genom den får SOS-operatörerna automatiskt koordinaterna till platsen där man befinner sig.

    Hållbarhet
    Vandring scorar topp-poäng när det gäller hållbarhet. Denna vandringssträcka är lätt att ta sig till kollektivt, året runt.